Tröjor och koftor

En till Siri

Leave a Comment

Jag stickade min första koftan Siri under slutet av 2013. Eftersom jag stickade den i vitt garn har jag inte använt den varje dag, som det lätt blir med koftor jag är väldigt nöjd med. Vita plagg attraherar spill och jag är spillaren nummer ett. Därför har jag haft min vita koftan Siri som en finkofta.

I våras blev jag sugen på att sticka en till Siri. Det kan ha att göra med att jag träffade Linnéa som är designern bakom Siri. Eller så var det för att jag helt enkelt älskar mönstret. Ett vackrare ok har jag aldrig skådat. Se här bara, såhär glad blir jag av oket på Siri:

Koftan Siri

Garnet jag valde är faktiskt ett mattgarn från Kasthall som jag köpte i deras lagerbutik i Kinna i våras. Stickfastheten stämde inte alls med mönstret, varför jag fick göra en del förändringar.

Jag fick

  • gå upp en storlek, från L till XL
  • gå ned en halvstorlek på stickor, till 3 mm och 3.5 mm.
  • sticka fler varv på ärmarna samt minska fler gånger
  • inte öka några maskor på sista varvet på bladmönstret där alla blad slutar med en spets och
  • minska längs sidorna för att få koftan snäv i midjan.

Det var alltså en hel del förändringar, men allt gick bra eftersom jag provade koftan allteftersom jag stickade den.

Koftan Siri

Eftersom Siri är lite av en kunglighet för mig var det viktigt att hon också skulle få de finaste knapparna. Petra på Magasin Duett plockade fram fina knappar i pärlemor som skiftar i grönt och orange, beroende på ljuset. En skulle kunna tro att det skär sig mot garnets kalla gråblå nyans, men icke.

Koftan Siri

Koftan Siri

Mattgarn kliar, säger många. Det är få som skulle rekommendera ett mattgarn till en figurstickad kofta. Men jag är av åsikten att en måste testa vad som kliar, och att det är individuellt. På mig kliar allt när jag blir svettig, men det är inget jag dör av. Mattgarn fungerar lika bra till en kofta som till en filt, för det beror helt på hur fibrerna i garnet ter sig. Och vad du som ska bära plagget är känslig mot. Testa dig fram innan du ratar det.

Koftan Siri

Såhär ser Siri slutligen ut bakifrån. Än en gång, titta på mönstret på oket. Visst är det fantastiskt?

Du hittar fler bilder och detaljer på min Ravelry. Du kan också köpa mönstret HÄR.

Foto: Anton Lundborg

Airflow Cardigan med trekvartsärm i lin och ännu en kjol.

1 Comment

Det här var min examenspresent till mig själv. Under uppsatsperiodens sista dagar stod en kasse från Magasin Duett bredvid skrivbordet och påminde om att det snart skulle vara över. Att jag skulle ha klarat hela resan ända till slutet och komma ut som en nybakad examinerad språkkonsult på andra sidan. I kassen låg Magasin Duetts 100 % lin och väntade på att bli en tunn sommarkofta med trekvartsärm.

När jag lämnat in uppsatsen, lagt fram den för examinatorn och festat färdigt med mina klasskamrater satte jag mig och scrollade bland mönster på Ravelry. Jag ville ha ett mönster med trekvartsärm, som var enkelt att sticka och som samtidigt hade en teknik jag inte hade testat innan. Jag sökte på stickfasthet och hittade till slut Airflow av Justyna Lorkowska.

trekvartsärm

Koftan blev tunn och slirvig som jag hade önskat, och den lilla detaljen med hålen längs kanten blev så himla fin. Den nya tekniken var att sticka axelpartiet med den så kallade contiguosmetoden. Axeln ser nästan ut som en sydd axel, och passformen blir riktigt bra.

trekvartsärm

Trots att beige aldrig varit min färg, slog jag till på den för att den var så vackert skimrande i solljus. Det är så dumt det där med att en passar i olika färger, som folk säger. En passar i de färger en gillar, och en gillar vilka färger en vill. Numera gillar jag beige också.

gathered skirt

Tillsammans med koftan bär jag ännu en kjol från mönstret jag skrev om tidigare. Det är Gathered Skirt for All Ages av Purl Soho. Denna gången använde jag ett tyg köpt på second hand, som varit en otroligt ful gardin där kappa och längder var fastsydda i varandra. Som kjol passade tyget bättre.

gathered skirt

Anton Lundborg har fotograferat och redigerat bilderna och de är tagna vid Härlanda Tjärn här i Göteborg. Fler bilder på koftan och detaljer om den finns på min Ravelry!

Spara

Spara

Gult är inte fult, en sommartopp i bomull i finaste färgen.

1 Comment

Den här sommaren har varit ganska osomrig hittills. En vecka av tryckande värme fick vi här i Göteborg, men utöver den har det mest regnat och blåst. Desto mer sticktid, tänker ni. Och ja, jag har hunnit med att sticka en del, mest inomhus med sommarprat och ljudböcker i hörlurarna.

Från min djupaste stash av garn grävde jag fram ett gäng nystan i bomull jag köpt på second hand någon gång. Färgen är perfekt gul, varm och mättad. En av de färger jag kallar finaste färgen (tillsammans med grön och orange då). På banderollen stod det att garnet kostat 6.65 på extrapris på ICA när det var nytt, så det har ju några år på nacken. Fint det också, tycker jag.

yellowtop3

Såhär ser den ut! Jag gjorde först en provlapp (viktiga saker, glöm inte det) som jag blockade och mätte noga. Jag har lärt mig av misstagen. Trots det fick jag repa upp alltihop en gång eftersom jag missbedömt ökningarna för ärmarna. Jag provade toppen ofta längs vägen. Det är det som är tricket för att få en form som passar ens egen kropp.

yellowtop2

Toppen är stickad uppifrån och ned med släppta omslag i två omgångar längs halsen. Raglanökningarna för ärmarna är gjorda med omslag och toppen har minskningar under bysten för att få den rätta formen. Resåren i ärmslut och nederkant är gjord med vridna räta maskor. Det blir så fint, tycker jag!

yellowtop5

Ett av nystanen var lite blekt, eller slarvigt färgat, men det utnyttjade jag som en bleknande rand över bysten.

yellowtop4

Bilderna är tagna av Anton Lundborg i Palmhuset i Göteborg. Det är himla fint därinne, alltså.

Mer detaljer om garn och sånt finns på min Ravelry!

Perkins Cove.

Leave a Comment

Under uppsatsperioden har jag stickat en tröja i lin. Jag hade aldrig stickat i lin tidigare, och var nog egentligen ganska skeptisk. Med lin associerade jag tanter i fotriktiga skor och linnebyxor, med en solhatt på huvudet. Sedan tänkte jag en vända till och insåg att den associationen var ganska härlig, för vem älskar inte fotriktiga skor och solhatt?

Mönstret är Perkins Cove, designat av Pam Allen. Det är samma Pam Allen som har garnföretaget Quince and Co. Enligt Petra på Magasin Duett skulle 100 lin, lingarnet hon säljer, fungera fint då det har nästan samma antal meter per hundra gram som Quince and Co:s lin.

Såhär blev resultatet:

PerkinsCove2

Ungefär två veckor tog det från provlapp till färdig tröja. Den är sval och har ett otroligt fint fall. Garnet fällde ganska mycket färg i vattenbadet, vilket gjorde det något mindre mättat och glansigt i färgen. Detta var bara positivt för min del. Perkins Cove kommer jag bära ofta och väl. Jag kan verkligen rekommendera mönstret!

Se fler bilder och detaljer på min Ravelrysida!

Ett evighetsprojekt i entrådig ull.

2 Comments

Inför jul förra året köpte jag flera härvor entrådigt grått ullgarn. Jullovet skulle ju innebära massor av sticktid framför brasan och att det då skulle behövas ett större projekt med mycket autopilotstickning. Jag hade rätt, men ändå så fel. Visst stickade jag massor, men att ge sig på ett stort projekt som en tunika i entrådig ull och förvänta sig att en ska bli klar under lovet var kanske att ta i.

När vi kom hem efter nyår lade jag projektet i en korg och där har det legat och pockat på uppmärksamhet tills jag för ett par veckor sedan bestämde att jag skulle sticka minst ett par centimeter om dagen. Kroppen gick ganska fort eftersom det bara var rät rät rät med några ökningar här och där. Ärmarna tog lite mer tid, men ett par centimeter om dagen var en bra regel.

Förra veckan maskade jag av sista ärmen och såhär ser den ut.

Grey_tunique2

Jag har inspirerats av modeller från Gudrun Sjödén och haft grälligt mönstrade underklänningar och strumpbyxor i åtanke när jag stickat. Jag ville ha en lång, tunn och enkel tunika som passar till det mesta. Därav den entrådiga grå ullen.

Tunikan är stickad uppifrån och ned med raglanökningar, efter mina egna mått. Jag flyttade ut raglanökningarna en bit för att halsen skulle bli vid och har gjort ärmarna vida för att tunikan ska kännas ledig. Sedan minskade jag för midja och ökade för höftvidd så att den skulle forma sig efter min kropp. Det sista – och kanske det finaste – är kanterna som jag maskat av med en i-snodd.

Grey_tunique3

I-snodden gör att halsringningen ligger snyggt och ger tyngd till ärmarna. Dessutom är det en teknik jag precis lärt mig, så det var extra kul att att få träna på tekniken och sätta den ordentligt.

Detaljer och fler bilder finns på Ravelry!

Ramona Cardigan – den långa varianten.

Leave a Comment

Först stickade jag en Ramona i bränd orange, en kort och färgstark helt enligt mönstret. Och eftersom jag var nöjd med passformen ville jag ha en till, i en neutral färg och med lite längd. Jag var dessutom nyfiken på hur Donegal Tweed ter sig, och wow vilket garn det är!

ramona cardigan

Ramona Cardigan är ett jättebra basmönster och går att göra små justeringar i för att få exakt den modell av baskofta du vill ha. Jag ville ha den lite mer insvängd, och lade därför till några minsknings- och ökningsvarv i midjan. Jag ville ha en kofta som räcker nedanför rumpan och gjorde därför några extra ökningsvarv efter midjan. Koftan är ca 35 cm längre än originalmönstret säger.

Den sista förändringen jag gjorde var att maska av med tubular bind off på ärmmuddar och knappkanter (vilket tyvärr inte syns på bilderna). Denna teknik får kanten att se ut som om den är dubbelvikt utan att för den delen kännas tjock. Det var otroligt tidskrävande, men värt varenda minut eftersom resultatet blir så fint.

ramona

Knapparna har jag köpt på Myrorna och är troligtvis från någon gammal knappmanufakturs utrensade lager. Garnet är en tråd Supersoft och en tråd Donegal Tweed från Magasin Duett.

Detaljer finns på Ravelry!

Spara

Spara

Spara

Bella Baby till en vuxen.

Leave a Comment

Det är flera som inte har förstått när jag har sagt att detta är en bebiskofta och att jag bara har använt tjockare garn och större stickor för att göra den i en storlek som passar mig. Men det är sant. Emma gjorde det först. Jag blev kär i hennes röda variant och ville ha en grön. En kan inte ha för mycket grönt i garderoben. Detta hände i somras och det var på tok för varmt för att sticka i ull, men jag gjorde det ändå.

Förutom förändringen i garntjocklek och stickor har jag lagt till en bit på längden på både ärmar och kropp. Jag gjorde också ribbade knappkanter, halsringning och muddar. Men det är fortfarande en Bella Baby från Babystickning på stickor 3 – till en vuxen.

Bella Baby vuxen 3

Lagom lång för att bära skjorta under som får sticka ut och synas. Och ett ok med bladmönster som är så fint.

Bella Baby vuxen 2

Knapparna kommer från Magasin Duett och är skinnklädda vintageknappar som en gång tillhört en kappa. Känn tidens vingslag och så vidare.

Bella Baby vuxen

Koftan är stickad i British Wool från Artesano. Jag knep åt mig några av de sista härvorna hos Susanne på Knit & Purl i somras. Tydligen ska de sluta tillverka garnet, vilket är riktigt synd då jag tycker mycket om det.

Alla detaljer finns på min Ravelry!

Ramona Cardigan.

Leave a Comment

Detta är Ramona Cardigan, en baskofta stickad uppifrån och ned med raglanökningar på oket och patentstickad nederkant. Mönstret är designat av Elizabeth Smith och finns att köpa i hennes Ravelry Store.

Efterhand som jag har utvecklats inom olika sticktekniker skulle en kunna tro att jag bara vill göra avancerade projekt med mycket mönsterstickning och flera färger. Men ibland är det skönt att göra de enkla sakerna, lita på sin egen förmåga och sätta på autopiloten. Så kom denna koftan till, framför avsnitt en masse av The Walking Dead, säsong fyra.

ramona cardigan

Jag har använt två trådar Supersoft från Magasin Duett istället för det rekommenderade garnet och fick ungefär samma stickfasthet. För alla detaljer, kika in på min Ravelry.

ramona cardigan
Nederkanten i patentstickning är så tjusig!

För ett par veckor sedan höll jag föredrag om stickningen som subkultur som en uppgift i min kurs i retorik. Lagom till detta blev Ramona Cardigan klar och fick vara rekvisita till mitt föredrag. Det är ju viktigt att bygga ethos som stickare genom att bära sina egenstickade plagg.

De orangea knapparna kommer från Magasin Duett och är vintage från någonstans. Det romantiska blommönstret i knapparna gör sig fint till den enkla koftan. Eftersom jag gjorde koftan ca 10 cm längre än mönstret behövde jag en extra knapp. Jag hade en tjusig metallknapp i mina gömmor som fick agera översta knappen, ytterligare en detalj som kontrasterar enkelheten i mönstret.

Spara

Det är viktigt att ha en varm tröja.

Leave a Comment

En måste ha lite varma plagg. Vintern är lång och i Göteborg blåser det oftast. Året om, men ännu mer under vinterhalvåret. Här har jag stickat en vanlig tröja i rak modell, uppifrån-och-ned och med raglanökningar. Jag repade upp den första tröjan jag någonsin stickat och stickade om den med större stickor, mer kunskap och ännu en omgång avsnitt av någon tv-serie. Detta var i somras någon gång, och det var varmt som bara den.

Raglan2

Den blev lagom stor för att vara rymlig och härlig och jag höftade med egna mått och provade den längs vägen. Den här sortens tröja är ingen utmaning att sticka eftersom det bara är runt runt runt med räta maskor, men desto mer kan en fokusera på det där andra. Tankarna, vad som sägs i filmen, samtalet en har under tiden eller ljudboken.

Raglan1

Jag har stickat tröjan i Järbo Raggi, men saknar banderoller eftersom det var längesedan jag stickade den där första tröjan någonsin. Dock blev den otroligt mjuk i kvaliteten efter tvätt. Alla detaljer om tröjan finns på Ravelry.

De senaste veckorna har jag burit denna nästan varje dag – för att den är varm och trygg och gör sitt jobb. Med denna tröja på under en tunn höstjacka kan höstvindarna inte rå på mig.

Chuck i Sandnes Merino.

Leave a Comment

Min favoritdesigner inom stickning är Andi Satterlund. Hon designar välsittande, snabbstickade och lagom korta tröjor och koftor. Precis som jag vill ha dem.

Denna gången valde jag mönstret Chuck, som är en tröja med massor av flätor fram och en vid urringning. Jag har tidigare stickat både Hetty och Miette, som är koftor båda två. Den senare använde jag mycket förra året, nästan så mycket att den är utsliten.

Chuck passar perfekt till kjolar med hög midja och högt skurna klänningar. Den mullvadsbruna färgen jag valde blir en bra vardagsfärg att som går att matcha med det mesta.

Chuck

När höstdagarna är så varma som de varit denna veckan räcker det med Chuck och en halsduk för att jag ska hålla mig varm. Merinoull är perfekt på det viset.

Vill du veta mer om mönstret, garnet eller se fler bilder, klicka in på Ravelry.