Bebisar behöver filtar, i vagnen och på golvet. Nyblivna föräldrar får ibland filtar av mig. Jag stickar dem i garner som blir över efter projekt, eller garner som lämpar sig bättre som filtar än som plagg till mig. Den här randiga stickade jag till en vän som blev förälder i början av sommaren. Visst blev den fin?
Garnet är olika nyanser av Kampes tvåtrådiga och tvåtrådigt ullgarn från Klippans Yllefabrik.
Mönstret är Bring it on Baby Blanket från Pickles.
Garnrester är bra att ha ibland. Särskilt när en är bortrest och behöver små projekt som får plats i väskan. Och alldeles särskilt bra är det om projektet är enkelt så att en kan föra samtal obehindrat samtidigt.
De här handledsvärmarna gjorde jag på ett par timmar igår.
22 maskor breda och bara räta varv fram och tillbaka tills arbetet mäter runt handleden. Sedan är det bara att maska av och sy ihop längs kortsidorna.
Antalet maskor går att variera. Kolla på garnets banderoll hur många maskor du behöver för att få 10 centimeters bredd. Utgå från det, eller gör på frihand!
Denna enorma sjal lade jag upp till på julafton förra året och blev klar med i början på februari i år. Jag skulle gärna vilja säga att den är snabbstickad men det beror förstås på om en har garn så det räcker från början. Mitt projekt krävde lite ställtid också eftersom det låg nedpackat i en flyttlåda ett tag.
Pop spots shawl är en slätstickad sjal med rätstickade prickar. Prickarna formas genom att en släpper maskor och plockar upp dem ett par varv ned – en mycket fiffig teknik som jag gärna provar igen. Sjalen stickas uppifrån och ned, alltså från mitten på långsidan och utåt. Spetskanten som avslutar det hela tog evigheter att göra, men blev åh så fin.
Såhär ser den ut utslätad
Jag använde Kampes entrådiga i natursvart och naturgrå. Av det mörka gick det åt lite mindre än ett nystan men av den ljusa använde jag ett nystan plus kanske tio gram. Sjalen är stickad på stickor 4 mm.
Här kommer ännu en fotokavalkad: denna gång på koftan Siri. Hon är designad av Linnéa Öhman, även kallad Viffla, och är stickad i tvåtrådigt ullgarn från Klippans Yllefabrik. Min stickfasthet på detta garn stämmer inte riktigt överens med det som anges i mönstret, så storleken jag stickat är en liten large, istället för en normal large. Men Siri passar, och det är det viktigaste.
Jag är lite förvånad över att jag valde ett vitt garn att sticka i, eftersom jag är en person som spiller och fläckar ned mig när jag bär vitt. Eller jag spiller och fläckar alltid ned mig, oavsett vilken färg jag bär, men det syns ju så mycket tydligare på vitt än på andra färger. Än så länge har hon klarat sig från tomatsås i alla fall, och det är en bedrift från min sida.
Vintageknapparna från gammelmorfars gömmor är pricken över i.
Oket är fantastiskt vackert.
Ofta när en stickar något med struktur ser arbetet ut som ett litet knyte under tiden en stickar. Garnet formar sig som det vill – det blir bubbligt och ojämnt. Men detta är inget att vara ledsen över. När arbetet är färdigt ska du nämligen blocka det så att det får sin riktiga form.
Det är lite olika vad som rekommenderas, beroende på vilket garn du stickar i och vilken typ av plagg du gör. Det jag vill visa här gäller framför allt strukturstickning i ull med exempel från en sjal jag har stickat. Men samma principer fungerar på spetsstickade och slätstickade arbeten också.
Såhär såg sjalen ut före blockning.
När du fäst alla trådar på ditt stickade arbete (men innan du klipper av dem) blöter du ned det i ljummet vatten. Låt det ligga och bli riktigt blött innan du tar upp det. Krama ur försiktigt och rulla in det i en handduk. Pressa ur mer vatten genom att klämma på handduken. Då blir det mindre risk för att fibrerna trasslar ihop sig och vattnet har också någonstans att ta vägen.
Sedan lägger du ut arbetet på ett plant underlag. Jag brukar lägga en handduk på soffan eller sängen för att inte blöta ner mitt hem för mycket, men andra använder pusselmattor som de lägger ut på golvet. Sträck försiktigt ut arbetet och fäst med nålar. Ju tätare du sätter nålarna, desto snyggare och jämnare blir resultatet. Om du stickat efter ett mönster sträcker du ut det efter de angivna måtten. Annars tills det ser jämnt och bra ut.
Låt arbetet ligga tills det är helt torrt. Sedan kan du ta bort nålarna och klippa av de fästa trådarna.
Såhär ser sjalen ut när den är blockad.
Genom att blocka arbetet sträcker du ut maskorna så att de lägger sig rätt och jämnt. Om du märker att ditt plagg tappar formen efter ett tag är det bara att göra om blockningen igen.
När jag trodde att vi skulle få en kall vinter 2013 startade jag ett nytt sjalprojekt. Jag tänkte “nu ska jag virka en också” och började med ett mönster från Garnstudio. Deras garnval ville jag inte ha, inte heller färgskiftningarna och de två trådarna samtidigt. Nä, jag ville göra den vinröd. Bara vinröd, så att den skulle passa till min basker.
Nånstans på vägen tog det vinröda garnet slut så jag fick lägga till en petrolblå rand. Och sen hittade jag lite svart ullgarn som fick bli ytterkanten. Man tager vad man haver, och så vidare.
2014 års första avmaskade projekt blev således denna stolpsjal. Inomhus, utomhus, som filt – åh, alla dessa användningsområden.
Lagom till jul blev den steekade koftan klar.
Nu är det bara knappar kvar.
Dem köper jag idag om jag hinner.
Även om tiden så fort iväg rinner.
Sedan jag hem till familjen far.
Till slut blev den ganska fin, min Color Affection. Det är en sjal som stickas i rätstickning från mitten och utåt. En del har valt att göra den i tre färger som mönstret visar. Andra har gjort den i två färger, med ränder bara i det sista partiet. Jag ville åt ränderna och gick all in. Men först stötte jag på en del problem.
Det första var att kanten blev för stum. På varje varv ska en nämligen öka en maska i början och i slutet. Den ökade maskan påverkade stumheten något otroligt. Jag repade upp allt och fick börja om. Nästa försök drog jag lite extra i de ökade maskorna för att de skulle bli lösare. Det verkade bra och jag gjorde klart den. När den väl var avmaskad såg den ut som en jag vet inte vad och den stumma kanten gjorde att sjalen formade sig till en spiral. Så jag repade upp allt igen, i denna gången i rent vansinne.
Det andra problemet var att den röda färgen inte blev bra. Jag kunde först inte sätta fingret på det men insåg sen att den kändes som en sporthalsduk från Gånghesters Sportklubb. Deras färger är nämligen rött och svart. I färger finns associationer och så vidare. Detta var den andra anledningen till att jag repade upp sjalen en andra gång. Också den andra anledningen till mitt vansinne
Sedan fick garnet ligga i ett par veckor. Längst in i ett hörn lade jag alltihop och ville bara glömma. Men så hittade jag ett grönt nystan av samma garn när jag var i garnaffären. Hem for jag och började om från början. Denna gången gjorde jag ännu lösare ökningar och kände efter vartannat varv så att kanten inte blev stum.
Och vips så blev den klar. Mjuk och len och varm och i rätt färger får den ny pryda min kappa i vinter. Garnet är Artesano Definition Sock i svart, grått och grönt. Det röda gick istället till sockarna där det gjorde sig mycket bättre. Inga sportklubbar där inte.
Translation:
To make a long story short: I had a hell making this shawl called Color Affection. I frogged this twice because the edging became too tight and the red color was just wrong. After casting it on again in black, grey and green and by loosening the increased stitches it turned out pretty well.
Spets i dess näst enklaste form. Röda som läppstift och åtsmitande som sockar ska vara. Dessa sockar hör hemma i finrummen, om dessa finns. Mitt nya favoritgarn Artesano Sock Definition gick från härva till nystan till sockar på bara ett par veckor. Ingen kan väl motstå dessa? Mönster är Bailey Socks som finns som gratismönster på Ravelry.
Translation:
Lace it is, simple as that. Red as lipstick and snug as socks should be. These are my recently finished Bailey Socks, made from Artesano Definition. The pattern is free to download from Ravelry.
